Årgångar från 1790 till 2023 – dryckesauktionen 11–13 maj

Största kategorin i aktuell auktion är skotsk whisky som står för nästan 20 procent av volymen, därefter följer röd bordeaux och champagne vilka båda bidrar med runt 15 procent. En liten men nu alltmer återkommande kategori är rom som bidrar med 40 poster.

För att ge lite kontext till den stora vidden av årgångar på kommande auktion har jag djupdykt i Champagne från 1970-talet och framåt.

Stram precision kontra harmonisk balans:
1975 och 1979

Där 1975 hämtar sin styrka från en frisk och stram syra, präglas 1979 av en mer generös harmoni. Skillnaden ligger i växtsäsongens sista skälvande veckor. 1975 års precisa syra kommer sig av en sval och regnig septembermånad, vilket gav viner med en otrolig ryggrad men en inledningsvis reserverad personlighet.

1979 uppvisar i stället en idealisk fruktmognad tack vare en utdragen solig och varm växtsäsong, vilket ger en mer balanserad karaktär där syran inte dominerar utan snarare lyfter fram vinets karaktär.

Volym eller kvalitet, ibland måste man inte välja: 1982

1982 utgör en intressant motpol till idén om att begränsade skördeuttag är en förutsättning för kvalitet. 

Där andra årgångar präglas av en kamp mot elementen, gav 1982 både generösa volymer och viner med en balans och bredd i smaken som skiljer sig markant från de mer strikta och selektiva årgångarna.

Klassisk återhållsamhet möter muskulös kraft: 1988 och 1990

I övergången mellan 1980- och 90-tal följde tre årgångar som samtliga visat sig utmärkta, men på olika sätt. Där skillnaden är tydligast mellan 1988 och 1990. 1988 reflekterar vinmakarens år av prövningar där vädret lett till låga skördeuttag och en svalare profil vilket givit viner med en stram struktur utmärkt för lång mognadslagring.

1990 är i stället ett barn av solen. Den varma sommaren producerade stora, muskulösa och koncentrerade viner med en aromatisk täthet som nästan kan upplevas som exotisk. Där 1988 vinner på sin stringens och precisa energi, brer 1990 ut sig med sin bredd och sitt kraftfulla uttryck.

Naturkrafternas anomali: 1996

1996 står som en teknisk paradox i Champagnes historia och kan inte liknas vid någon av de andra årgångarna. Det som skiljer detta år från mängden är den så kallade "10:10-balansen".

I vanliga fall är fruktmognad och syra som balanserande krafter – när det ena stiger, sjunker det andra. Men 1996 lyckades naturen med konststycket att leverera maximal fruktmognad och en närmast elektrisk syra i samma druva. Det skapar en smakupplevelse som är både fet och stram på samma gång.

Efter millennieskiftet har flera årgångar lagts till listan. Ut står främst 2008 men också 2002 och 2012 och vi väntar fortfarande på besked om vinerna från 2018 och 2022 kommer att leva upp till de förväntningar respektive växtsäsong väckte. 

Vi önskar er trevligt bläddrande i katalogen och en solig maj,

Markus Multamäki Målsäter, värderingsansvarig.